Att hantera sårbarhet för multipla vattenhändelser

Ökande samhälleliga beroenden och klimatförändringar förvärrar sårbarheten för komplexa vattenrelaterade extrema händelser – som översvämningar och torka – och deras kaskadeffekter, vilka ofta förbises i traditionella riskbedömningar. Projektet HydroHazards undersökte dessa samverkande händelser, deras påverkan på kritisk infrastruktur (CI) samt social sårbarhet, med särskilt fokus på Halmstads kommun. Syftet var att ge beslutsfattare underlag för att stärka klimatanpassning och resiliens i samhällsplaneringen.

Forskningsresultat

HydroHazards har genererat värdefulla insikter om hur flera vattenrelaterade naturhändelser är geografiskt fördelade och samverkar i Sverige. Projektet modellerade kaskadeffekter i sammankopplade infrastruktursystem, identifierade centrala faktorer bakom social sårbarhet för översvämningar och analyserade hur klimatförändringar påverkar både enskilda och sammansatta hydrometeorologiska risker. Tillsammans med de utvecklade verktygen erbjuder resultaten konkreta metoder för att bedöma systemrisker, prioritera anpassningsåtgärder, identifiera utsatta grupper och stärka samhällets motståndskraft mot komplexa riskscenarier.

Viktiga resultat inkluderar:

• Nationell nivå: Projektet identifierade samverkande risker för extrema havsnivåer och flöden i vattendrag längs västkusten, vilket belyser risken för omfattande sammansatta översvämningar. Södra Sverige pekades ut som ett hotspotområde för samtidiga värmeböljor och torka, medan både södra och norra delar av landet visar ökande översvämningsrisker.
• Kommunal nivå (Halmstad): Genom att modellera ömsesidiga beroenden mellan kritiska infrastrukturer identifierades specifika anläggningar inom elförsörjning, kommunikation och vattenrening som särskilt kritiska noder. Studien visade hur översvämning av en enskild nod – som ett kraftverk – kan orsaka omfattande kaskadeffekter i flera sektorer, inklusive räddningstjänst, transport, energi och vattenförsörjning.
• Social sårbarhet: En ny metod togs fram och tillämpades för att bedöma social sårbarhet för översvämningar på delområdesnivå. Genom faktoranalys aggregerades flera indikatorer till ett sårbarhetsindex som avslöjade en tydlig rumslig ojämlikhet, där mönster av inkomstsegregation blev synliga. Resultaten kan användas av kommuner för att utforma rättvisa och inkluderande åtgärder för att mitigera översvämningsrisker.
• Sammansatta översvämningar och klimatscenarier: I Halmstad analyserades sammansatta översvämningsrisker med hjälp av nedskalade klimatmodeller. Studien visade att extrema flöden i vattendrag och havsnivåer samvarierar mellan år, i hög grad påverkat av North Atlantic Oscillation (NAO). I framtiden bedöms ökningen i översvämningsrisk främst drivas av stigande havsnivåer, med ökade flöden som en sekundär faktor.

Projektet genomfördes av forskare från Stockholm Environment Institute (SEI) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) i nära samverkan med aktörer från Halmstads kommun – inklusive offentlig förvaltning, näringsliv och civilsamhälle.