Räddningstjänst i ett föränderligt samhälle

Fyra olika delar av räddningstjänstens effektivitet har studerats, med blandade resultat:

Effektiva metoder och åtgärder vid räddningsinsatser

Arbetspaketet använder kvantitativa metoder för mätning av effektivitet, grundade i nationalekonomisk teori. Forskarna menar att man inte bör gå vidare med kvantitativa analyser av effektiva metoder och åtgärder med hjälp av räddningstjänststatistik. Däremot finns det en kunskapslucka inom området och det behövs fler experimentella eller kvalitativa metoder.

Räddningstjänstens snabbhet

Räddningstjänstens snabbhet varierar mellan åren och mellan olika kommuner. Det kan bero på variation av olika olyckstyper med olika responstider, fördelning mellan hel- och deltidsberedskap, nedläggning av brandstationer, fler förstainsatspersoner (FIP) eller annat. Vad som orsakar variationen är okänt. 

Räddningsinsats vid risk för suicid

Underlaget visar att det behövs mer forskning inom tre områden: (1) insatstidens betydelse, (2) samhällsekonomisk effekt av fysiska hinder, och (3) kvalitativ analys. Det finns potentiella möjligheter att se samband mellan responstiden och risken att omkomma vid händelser med nödställda personer (självmord eller självmordsförsök). Målet skulle vara att med hjälp av statistiska metoder skatta effekten av räddningstjänstens responstid vid denna händelsetyp. 

Systematiskt arbete med individanpassat brandskydd

Målet i delstudien är att undersöka förutsättningarna att kategorisera vilka kommuner som arbetar mer eller mindre omfattat inom detta området. Kategoriseringen ska ligga till grund för en kvantitativ analys av kommunernas arbete med individanpassat brandskydd. Mer specifikt saknas det ekonomiska utvärderingar av: brandlarm/brandvarnare kopplat till trygghetslarm, brandlarm/brandvarnare anpassat till funktionsnedsättningar (exempelvis ljus-/blixtsignal), rökförkläde, spistimer, samt flamsäkra sängkläder.