Civilsamhällets respons på kriser - bistånd eller motstånd?
- Civilsamhälle
Syftet med projektet var att bidra till en kunskapsuppbyggnad om hur svensk krisberedskap kan stärkas genom en mer effektiv samverkan mellan offentliga aktörer och civilsamhället. Projektet visade vilken viktig resurs frivilliga är vid olyckor och kriser.
Forskningsprojektet har framförallt lyft fram de frivilliga aktörernas röster och baserat på deras egna perspektiv och erfarenheter kan man säga att frivilliga aktörer är i en process där de förflyttar sig närmare krishanteringens centrum. Offentliga aktörer uppmärksammar också frivilligas insatser allt mer. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att uppmärksamhet inte automatiskt innebär att frivilliga inkluderas i beredskapen på ett systematiskt vis.
En sammanfattande reflektion som forskaren gör är att frivilligverksamheten kan sägas ha ett momentum just nu. Omfattande kunskaper, resurser och engagemang finns på plats men för att ta nästa steg är det viktigt att nå en större systematik i arbetet där frivilliga också blir en naturlig komponent när exempelvis länsstyrelser och kommuner planerar för hur de ska möta dagens och framtidens olyckor och kriser.
Civilsamhälle En gemensam tro på demokrati spelar roll för försvarsviljan.
Civilsamhälle Vid framtida kriser behöver förmågan hos civilsamhällets organisationer tas till vara.
Civilsamhälle Hur civilsamhället mobiliserade under både pandemin och flyktingmottagandet.