MSB i strategiskt partnerskap med Handelshögskolan

Centret ska bidra med forskning om hur Sverige och andra öppna demokratier kan bli bättre på att hantera risker och bygga upp motståndskraft – det som ofta kallas "resilience". Det handlar om allt från kritisk infrastruktur och cybersäkerhet till leverantörskedjor, desinformation och organisatorisk krisberedskap. Målet är att skapa lösningar som fungerar före, under och efter en kris – och som bygger på samarbeten mellan näringsliv, offentlig sektor och civilsamhället.

Nedan beskrivs de områden som centret kommer att fokusera på. 

Det civila försvarets verksamhetsstyrning

Det civila försvaret utgörs av en mängd  aktörer. Forskning som fokuserar på hur önskade mål uppnås i ett sådant system är av intresse. Det inkluderar analys av vilka modeller för verksamhetsstyrning som regeringen, och MSB under den, kan använda för att leda, styra och utveckla det civila försvaret. Forskningen kan även studera hur värden som effektivitet, regelefterlevnad, kompetensförsörjning och ekonomisk hushållning kan säkerställas i tider av snabb förmågeutveckling samt vid kris och krig.

Försörjningsberedskap

Förmågan att upprätthålla försörjningsflöden till, från och inom landet är av stor betydelse  för totalförsvaret. Forskning som belyser förutsättningarna för en sådan förmåga är av stort intresse. Det gäller även forskning med fokus på hur en förmåga kan skapas för att kompensera för störningar och avbrott i försörjningsflöden samt en förmåga att vid bristsituationer prioritera kritiska flöden och kritiska behov. Ytterligare perspektiv av intresse avser lager och logistik, och forskning med fokus på hur kostnadseffektiva beredskapslager kan se ut i morgondagens samhälle och hur dessa kan förenas med moderna logistikflöden och marknader är av särskilt intresse. Därutöver omfattar området forskning kring stödjande legala förutsättningar och lämpliga privat-offentliga avtalsformer.

Innovation och affärsmodeller för ett flexibelt civilt försvar

Ett starkt civilt försvar behöver ha en inbyggd flexibilitet och en förmåga att genom nytänkande anpassa sig utifrån motståndarens tillvägagångssätt. Som erfarenheter från Ukraina visar gäller detta såväl i hybridsituationer som under ett väpnat angrepps inledande omställningsfas och i ett långvarigt pågående krig. Sveriges civila försvar behöver utveckla sin innovationskapacitet, såväl för nationella försvarsändamål som för Sverige som allierad. Forskning som belyser hur det offentliga och privata kan samarbeta i fredstid och under höjd beredskap och krig för att effektivt uppmuntra, omhänderta och implementera innovationer som stärker det civila försvaret är därför av stort intresse.