Hur arbetar svenska kommuner med civilt försvar?

Ett förändrat omvärldsläge och ett ökat politiskt fokus på totalförsvaret har satt kommunernas roll i centrum. Samtidigt skiljer sig kommunernas organisatoriska, ekonomiska, geografiska och demografiska förutsättningar åt i hög grad. Ett nytt forskningsprojekt ska kartlägga hur Sveriges kommuner organiserar sitt civila försvar.

Syftet är att skapa ett överskådligt och systematiskt kunskapsunderlag om hur arbetet är uppbyggt lokalt – från organisatorisk placering och ansvarsfördelning till hur många som arbetar operativt med frågorna.

Projektet fokuserar särskilt på vilka befattningar som är involverade och hur omfattande personalstyrkan är, men analyserar också hur faktorer som befolkningssammansättning, kommuntyp, ekonomi och geografi hänger samman med olika organisatoriska lösningar.

Datainsamlingen sker genom en totalundersökning där samtliga av Sveriges 290 kommuner får en enkät. Ambitionen är att nå personer med särskild insyn i kommunernas arbete med civilt försvar. Enkäten innehåller frågor om organisationsstruktur, bemanning och funktioner och kommer senare att kompletteras med bakgrundsdata från Statistiska centralbyrån (SCB) och databasen Kolada.

Resultaten ska presenteras i tre publikationer: en översiktsrapport som redovisar materialet i en samlad och lättillgänglig form, samt två vetenskapliga artiklar. Den första analyserar vilka faktorer som kan förklara organisatoriska skillnader mellan kommuner, medan den andra identifierar olika typer av kommuner genom en så kallad klusteranalys. Analyserna utgår från ett teoretiskt ramverk med fokus på legitimitet och ny-institutionell teori.

Utöver vetenskapliga publikationer ska projektets resultat spridas genom konferenser, seminarier och populärvetenskapliga insatser. Målgrupperna är både forskare och praktiker inom offentlig sektor med ansvar för krisberedskap och civilt försvar. Förhoppningen är att projektet ska bidra med ny empirisk kunskap, fungera som referensmaterial för framtida studier och på sikt även stödja policyutveckling inom området.

Syftet är att åstadkomma ett överskådligt och systematiskt kunskapsunderlag rörande kommunal organisering av civilt försvar, med särskilt fokus på organisatorisk placering, involverade befattningar samt omfattningen av den personalstyrka som på olika sätt arbetar operativt med dessa frågor. Här ingår också analyser av hur bakgrundsvariabler som befolkningssammansättning, kommuntyp, ekonomisk situation och geografiska faktorer samvarierar med ovan nämnda organisatoriska aspekter.