
Terrorattacker med radioaktiva ämnen
CBRNE-attacker - alltså kemiska, biologiska, radiologiska eller nukleära stridsmedel - kan utföras på olika sätt och orsaka olika skador. Användning av bland annat kemiska medel blir vanligare i terrorattacker, och kan ha stor skrämselverkan på allmänheten och kritiskt viktig personal. Men det är särskilt attacker med radioaktiva ämnen som upplevs som ett stort hot bland allmänheten.
Ett terrorattentat med farliga ämnen ger upphov till fruktan i samhället. Säkerhetsmyndigheter behöver ha förmåga att tidigt identifiera och kartlägga omfattningen av hot och risker, vidta åtgärder samt upplysa människor om hur de skyddar sig. Utmaningarna blir att agera tillräckligt snabbt, med tydligt ledarskap och i samverkan för optimal förmåga. Riskkommunikationen måste även vara meningsfull utan att röja konfidentiell information samt uppmuntra till medborgares självförmåga.
Detta fyraåriga forskningsprojekt syftar till att minska skrämselverkan från terrorattentat med radioaktiva ämnen, och även bidra till att de kan avvärjas.
Forskarna ska ta fram en kunskapsöversikt om blåljusorganisationers beredskap och attityder liksom beräkningar av fysiska konsekvenser av RN-scenarier i offentlig miljö och metoder för att skydda allmänheten. En lämplig detektionsmetod för joniserande strålning och en attitydundersökning för berörda organisationer kommer också att tas fram.
Resultaten från dessa studier ska användas för att ta fram en strategi för förebyggande och operativa åtgärder vid en CBRNE-händelse.
Forskningens resultat
Projektet ska ge följande:
- Framtagande av typscenarier med tänkbar antagonistisk användning i RN-attentat.
- Identifiering av mätmetoder och skyddsåtgärder som behövs för att hantera konsekvenser av typscenarier.
- Identifiera skadeutfall för typscenarier.
- Identifiera blåljuspersonalens attityder till arbete vid CBRNE-attentat, och RN i synnerhet.
- Stödpunkter till intern och extern riskkommunikation.