Antagonistisk användning av farliga ämnen i offentlig miljö

Utbildning och beredskap är väsentliga för att förebygga CBRNE-incidenter och effektivt mildra attentatseffekten. En stor utmaning ligger i att bearbeta och förändra förutfattade meningar om effekterna av olika attacktyper.

På grund av den fruktan och störningar i samhället som följer efter ett terrorattentat med farliga ämnen (CBRNE), behöver säkerhetsmyndigheter ha förmåga att tidigt identifiera och kartlägga omfattningen av hot och faronivåer, vidta åtgärder, och upplysa människor om hur de skyddar sig. Utmaningar för myndighetsaktörer blir att agera tillräckligt snabbt, med tydligt ledarskap och i samverkan för optimal förmåga. Riskkommunikationen måste även vara meningsfull utan att röja konfidentiell information samt uppmuntra till medborgares självförmåga. 

Forskningens resultat

Projektet ska ge följande:

• Framtagande av typscenarier med tänkbar antagonistisk användning i RN-attentat.
• Identifiera mätmetoder och skyddsåtgärder som behövs för att konsekvenshantera typscenarier.
• Identifiera skadeutfall (verkligt, med möjlig överreaktion) för typscenarier.
• Identifiera blåljuspersonalens attityder till arbete vid CBRNE-attentat, och RN i synnerhet.
• Stödpunkter till intern och extern riskkommunikation.
  Effektmål:
• Underlag för att avvärja RN-attentat och motverka dess skrämselverkan