Falsk och missvisande information i sociala medier under samhällskriser
- Risk- och kriskommunikation
Forskningen om falsk och missvisande information på sociala medier under samhällskriser är fragmenterad och bedrivs på olika forskningsfält. Denna kunskapsöversikt gör en systematisk genomgång av 179 forskningsstudier mellan 2014 och 2024.
Kvantitativ innehållsanalys använts för att i första hand analysera vad forskningen säger om vilka faktorer som bidrar till spridning och effekter av falsk och missvisande information om samhällskriser på sociala medier.
Analyserna visar att forskningen framförallt använder begreppet misinformation för att karakterisera falsk och missvisande
information, men att andra termer såsom desinformation, fake news, konspirationsteorier och infodemi också förekommer.
Den stora majoriteten av studierna handlar om covid-19 pandemin och det är framförallt forskare inom samhällsvetenskap, datavetenskap och medicin som ägnat sig åt fenomenet.
Viktiga slutsatser
En viktig slutsats är att de flesta studier som analyserar spridning och effekter av falsk och missvisande information har ett individperspektiv. Rekommendationer för framtida forskning är att andra kriser än pandemin behövs undersökas, att panelstudier och experiment bör användas mer för att säkerställa kausala samband. Dessutom behövs breddning av perspektiv till hur innehållsaspekter, AI och algoritmer sprider falsk och missvisande information. Forskning av effekter bör också utvidgas från individperspektiv till organisatoriska och samhälleliga nivåer
Risk- och kriskommunikation För att nå ut måste risk- och krisinformation kommuniceras på många olika sätt.
Risk- och kriskommunikation Ett projekt kring medier, kriskommunikation och förtroende.
Risk- och kriskommunikation Konkreta visioner om framtiden kan spela en viktig roll vid saneringen efter en katastrof.