Falsk och missvisande information i sociala medier
- Samhällsviktigt
- Digitalisering
Falsk och missvisande information är ett hot mot demokratiska samhällen - inte minst under samhällskriser. Missinformation, desinformation och andra former av falsk och missvisande information kan försvåra för hur enskilda människor kan informera sig och ta beslut, men också försvåra krishantering i hela samhället. Men vad säker forskningen om varför falsk och missvisande information sprids och vilka effekter den har?
Kunskapsöversikten ger en samlad bild av kunskapsläget om falsk och missvisande information på sociala medier. Analyserna visar att forskningen framförallt använder begreppet misinformation för att karakterisera falsk och missvisande information, men att andra termer såsom desinformation, fake news, konspirationsteorier och infodemi också förekommer. Den stora majoriteten av studierna handlar om covid-19 pandemin och det är framförallt forskare inom samhällsvetenskap, datavetenskap och medicin som ägnat sig åt fenomenet.
Forskningens resultat
En viktig slutsats är att de flesta studier som analyserar spridning och effekter av falsk och missvisande information har ett individperspektiv. Rekommendationer för framtida forskning är att andra kriser än pandemin behövs undersökas, att panelstudier och experiment bör användas mer för att säkerställa kausala samband.
Dessutom behövs breddning av perspektiv till hur innehållsaspekter, AI och algoritmer sprider falsk och missvisande information. Forskning av effekter bör också utvidgas från individperspektiv till organisatoriska och samhälleliga nivåer.
Samhällsviktigt En forskare har försökt att beräkna kostnaderna för IT-avbrott.
Samhällsviktigt Det polariserade samhällsklimatet kan påverka förmågan att klara samhällskriser.
Samhällsviktigt Hur säkerställs kritiska flöden i samhället när hoten ökar?