Vad kan Sverige lära av kriget i Ukraina?

Civilt försvar

Det ryska kriget i Ukraina är framförallt en humanitär katastrof för det ukrainska folket. Ukrainas befolkning, företag och myndigheter har dock visat en enastående förmåga att stå emot den ryska invasionen. Det finns således mycket som Sverige kan lära av att studera vad det är som har gjort att Ukraina har lyckats motstå sin grannes aggression.

Både de militära och de civila delarna av moderna länder är helt beroende av att infrastrukturen fungerar. Ryssland har därför försökt slå ut den ukrainska infrastrukturen med en mycket omfattande digital och fysisk bekämpning. Ukraina har visat sig vara mycket väl förberett för att stå emot de digitala attackerna. Landet har också visat sig vara bra på att snabbt reparera skador efter de fysiska attackerna. Mot fysisk bekämpning var dock beredskapen sämre. Av att döma av kriget i Ukraina är modern hybridkrigföring, som kombinerar kinetisk och cyberkrigföring.

Denna kunskapsöversikt fokuserar på vad svenska myndigheter inom beredskapssektorerna elektronisk kommunikation, energiförsörjning och transporter kan lära sig av vad akademiker, organisationer och nationer redan har publicerat om det pågående kriget avseende resiliens i kritiska infrastruktursystem.

Områden som kan involveras i dagens beredskapsplanering

Flera områden identifieras som kan involveras i dagens beredskapsplanering. Exempelvis inom lagstiftning, lärande, bemanning, decentralisering, redundans, anpassningsförmåga, förändrade konsumtionsmönster, internationell och offentlig-privat samarbete, samt differentierad energiproduktion. Genom att involvera dessa områden skulle Sverige blir bättre förberett för den typ av krig som nu pågår i Ukraina än vad Ukraina var den 24 februari 2022.

Läs mer här