Civilt försvar med nya förutsättningar
- Civilt försvar
- Försörjningsberedskap
- Försvarsvilja
Projektet fokuserar på hur det civila försvaret påverkas av förändringsprocesser i samhället. Förändringsprocesser återfinns inom tre områden:
Medborgarnivån fokuserar på frågor om legitimitet, fragmentering och samhällssammanhållning. Det senare avser invånarnas vilja att bidra till samhällssäkerheten.
Förvaltningsnivån fokuserar på decentralisering och privatisering, som har bäring på planering, organisering, styrning och implementering av operativ verksamhet.
Den internationella nivån utgår från statens bi- och multilaterala interaktion med andra länder. I fokus för delstudien står statens handlingsutrymme och beslutskapacitet.
Två tillägg till detta projekt genomfördes 2020-2022 och handlade om Covid-19-pandemin respektive Rysslands invasion av Ukraina. Se kort beskrivning nedan.
Frågeställningar: Vilka attityder uttrycker medborgare i förhållande till civilt försvar under coronakrisen och hur skiljer sig dessa från normala omständigheter? Vilka är lärdomarna av coronakrisen för organisering och styrning av det civila försvaret? Hur har EU:s institutioner, framförallt kommissionen och rådet, hanterat pandemin? Vilka förväntningar har medlemsstaterna företrädare inom EU på samarbete inom unionen inom fältet civil beredskap/civilt försvar?
Försörjningsberedskap Ett samhälles försörjningsförmåga bygger på både robusthet och flexibilitet.
Civilt försvar 3F står för förståelse av hotbild, försvarsvilja och försörjningsförmåga.
Försörjningsberedskap Vid en kris eller krig blir det svårare att få tag på de varor och tjänster som behövs för att befolkningens överlevnad. Därför är...