Informationspåverkan - sårbarheter och effekter
- Risk- och kriskommunikation
Informationspåverkan genomförs för att påverka olika målgruppers uppfattningar, beteenden och beslutsfattande till egen fördel. Att försöka påverka andra är en naturlig och viktig del av ett demokratiskt samhälle. Det är först när påverkan sker på orättfärdiga vis, exempelvis genom vilseledning eller spridning av halvsanningar och lögner, som informationspåverkan blir ett problem.
Detta treåriga forskningsprojekt analyserar sårbarheter för och effekter av sådan informationspåverkan. Projektet utvecklar kunskap om hur sårbara olika delar av samhället är för informationspåverkan. Projektet utgår bland annat från forskning om psykologiska faktorer som antas ha betydelse för vilka effekterna blir av försök till informationspåverkan.
Resultaten blir till nytta för såväl allmänhet som olika yrkesprofessionella som berörs av informationspåverkan, inklusive journalister och experter. Resultaten är även relevanta för de som arbetar med att bygga upp motståndskraften mot informationspåverkan i samhället. Hur reagerar man på konstruerade berättelser?
(Ansvaret för projektet har överförts till Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF)
Risk- och kriskommunikation För att nå ut måste risk- och krisinformation kommuniceras på många olika sätt.
Risk- och kriskommunikation Ett projekt kring medier, kriskommunikation och förtroende.
Risk- och kriskommunikation Konkreta visioner om framtiden kan spela en viktig roll vid saneringen efter en katastrof.